ja är så sjukt jävla trött på jobbet nu, att jobba som vårdare är ett tufft jobb..

vårdtagarna är underbara, så tacksamma för allt man gör, och gör att man kan anstränga sig lite extra trots usel lön..

men sen kommer dryga föräldrar som bara klagar och gnäller, ignoranta chefer.. som skiter fullständigt i oss medarbetare... som förälder till ett sådant barn förstår ja att de är känsligt, mycket känsligt, men de ger inte rätten att bete sig hur som hellst.

som medarbetare ska man inte behöva ta hur mycket skit som hellst... man har ändå rätt till en trygg arbetsplats.

men här verkar dom eniga, föräldrar och chefer, de är medarbetarnas fel...?

de är otroligt stressande... och går ut över jobbet, som inte kan göras lika bra.

dom säger att dom förstår de går ut över jobbet men ärligt verkar dom inte bry sig, smutskastar oss när de råkar bli fel istället.

Fan de är så jävla tröttsamt!!

de som gör att vi, lr iaf jag står ut är att ja har helt underbara kollegor, alla medarbetare, inte bara dom i vårt hus är helt fantastiska och stöttande.

Cheferna samlar oss på "föräldrarmöten" för att reda ut problemen. skrämmande upprörda föräldrar hetsar upp sig, dom tror vi ljuger och undanhåller information!

vilken information? allt är extremt luddigt...

Alltså, är de roligt att sitta i ett samtal med en förälder, som man vet genom historien alltid ställt till de på olika vis, frågar ut en grundligt som om man satt i ett förhör!? själv tycker ja de är skrämmande.

jag har alltid sett de fina i alla människor, aldrig dömt, och sällan tyckt illa om någon. men nu känner ja mig så jäkla bitter! ja hatar dom allihopa, milt sagt.

idag skulle ja inte ens pissa på dom om dom stog i lågor.

nä ja har fått nog och ska på studievägledning på torsdag.

jo börjar bli lite sugen på att plugga, lr ärligt ja kan tänka mig vad som hellst.

bara ja slipper jobba kvar. ja kommer bli galen om ja stannar.

ja tycker så vansinnigt illa om dom, önskar arbetsmiljöverket stänger ner skiten, dom förtjänar inget gott i mina värderingar.