Ja, vad ska man säga...

Nätterna är inte lika enkla längre..

Kan man kanske säga att Wincent nåt ett nytt steg i utvecklingen?

Han dregglar kopiösa mängder, snuttar/gnager på en så fort han kommer åt.

lite gulligt faktiskt, han tar första bästa "kroppsbit" han får kontakt med och liksom suger sig fast ;)

tex ett finger, handleden, axeln...  

Han gråter och skriker mer... inte lika roligt..

Så knepigt för man lär sig hans rutiner, vad han vill och när han vill.

sen så stämmer de inte längre och man står där som ett frågetecken.

Och denna känsla av att vilja kasta sig själv ut genom fönstret i ren frustration!

Sen vänder hans bökiga humör och han ler mot en.

som solen som jagar bort alla mörka skuggor efter natten.

söta milda ljud gör han ifrån sig, och ler med hela ansikten.

tillokmed ögonen ler.

Hur kunde jag få ett så vackert barn!!

kompisen Alfons hänger alltid med!

Han är liksom så bra att prata med, gosa, och smaka på.

 

hmmm

16 april 2012 19:40

kan nog bero på att du är så otroligt vacker...
och hans far ser ju inte helt förjävlig ut heller...

Hanna

22 april 2012 05:20

De va en fin kommentar.

Tack ;)

 

Elon och Linus matte

2 maj 2012 00:24

Har han fått tänder ?? Då kan de ju bli så kinkiga och allmänt putt !

http://cockernelon.wordpress.com

Hanna

2 maj 2012 08:14

nä inga tänder än, men dom är garanterat på väg!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Wincent hade laddat med hink och spade. Vi började med att fika ute på gårdsplanen, därefter vart de ett spännande äventyr inne på höskullen, lr halmskullen.. ;) Sen fick barnen (sunniva å hennes barn va med oxå) rida en tur var på fina Vera, och i...

De är så mycket som händer hela tiden.. Så där så att de känns omöjligt att beskriva.. Men han känns så stor och så klok. Som just nu så pratar vi om att han ska säga till och gå på pottan när han är kissnödig. Å han förstår, fast lyckas inte r...

    Som ni ser så blir man himla trött av att leka, inspererad av kompisen oxå ;) faller en, faller alla, lr så bara la dom sig ner...          kompisarna som ena stunden pussas å kramas å leker hur fint som helst, som andra stunden biter...

De går undan hela tiden, förra helgen blev wincent sjuk igen.. han va iaf frisk en vecka innan förkylningen tog över ännu en gång. Vi som packat väskan förra lördagen, å åkt ut till mormor Åsa. Vi hade de riktigt trevligt tills vi märkte andningen b...

Ja har då inte prioriterat att lägga tid på att skriva här när, Wincent är mitt allt och har förtjänat den tiden istället    Men nu åkte ju Wincents favorit morbror Rasmus utomlands... ja han närmare bestämt flyttade till Toronto... i canada.. fasl...